Om älgar

Utseende

Älgen har en kroppslängd från 2,50 till 3 meter, har en mankhöjd på maximalt 2,30 m och kan nå en vikt på 1200 kg. Dessutom tillkommer en bara 10 cm lång svans. Storleken och vikten varierar mycket beroende på underarten och miljö men i Sverige kan man säga att medelvikten på hösten för en tjur är runt 450 kg, för en ko ca 350 kg. Kalvarna varierar mer men ligger på hösten runt 120-150 kg. Fällen är rödbrun till svartbrun. Under vintern bleker den ut lite. Bara tjuren har horn, dessa finns i två typer, stång- eller grenhorn och skovelhorn. De senare kan spänna över nästan 2 m. Vid 5-12 års ålder är hornen som störst för att sedan gå på retur, dvs minska i storlek och taggantal. Hornen fälls i januari-februari.

Älgen har en uttalad könsdimorfism; tjuren är avsevärt större än kon (ungefär 20%). Skillnaden kommer dock till uttryck först vid 5-6 års ålder då den är mycket tydlig. Denna ålder är det dock ovanligt att en tjur uppnår i Sverige nu för tiden då jakttrycket är högt på tjurar och medelåldern generellt låg. Kor som uppnått en ålder på över 15 år är dock inte så ovanliga. Ett säkert sätt att avgöra kön när tjuren inte bär horn är att titta på baken på älgen, kon har en väl synlig vit strimma runt könsorganet.

Utbredning och miljö

Älgar förekommer i Europa, Asien och Nordamerika. Där lever älgar i skogar och i tajgan. Miljön har många sjöar och träsk. I territoriet söder om Skandinavien och väster om Polen blev djuret tidigare utrotat. På sommaren finns det

300 000 - 400 000 älgar i Sverige. Ungefär 100 000 av dessa skjuts på hösten.

Levnadssätt

Huvudsaklig föda är på sommaren blad, skott och kvistar. Asp och sälg är populära på hos älgen. I Nordamerika nämns ofta näckrosrötter som en viktig del i dieten för att tillgodose behovet av mineralämnen. På hösten ingår även blåbärsris och ljung i dieten, även ett havrefält kan skövlas. Under vintern är det tallris, och kvistar av bl.a. björk och asp som gäller. Älgen är en idisslare. Älgen lever huvudsakligen ensam och är aktiv på dagen. På vintern finns det ibland små flockar men under parningstiden tillåter inget par andra älgar bredvid sig. Det förekommer häftiga strider mellan tjurarna om en älgko, men oftast räcker hotelser för att skrämma en svag motståndare. Parningen sker på hösten och sen följer en dräktighet på åtta månader(230-240dygn). Ofta är det en kalv men tvillingar är inte sällsynta. Kalvarna stannar ett år vid kon och sen stöter kon bort kalven. Älgens naturliga fiender är björnen, vargen och i Nordamerika puman. Dessa fiender tar unga kalvar, friska vuxna älgar har inga naturliga fiender. Vanligtvis har älgen en långsam gång men vid fara kan djuret nå en hastighet av 60 km per timme. Idag finns det omkring en miljon älgar i Europa och ungefär samma antal i Nordamerika.

 

(Utdrag ur www.älgar.se © Torsten Blomquist, Media Express Förlag)

Spillningen
Det kryllar av småkryp i älgspillningen. Många insekter utnyttjar älgspillningen för sin utveckling. Spillningen skapar en omfattande biologisk mångfald.
Många arter, till exempel flugor, dyngbaggar opch palpbaggar livnär sig direkt av älgspillning. Andra arter, till exempel många kortvingar, lever som rovdjur på andra insekter. Omkring 50 olika sorters skalbaggar har påträffats i älgspillning.
I boken "Älskade älgar!" kan du läsa mer om livet i en älgskit. Om skumraskfigurer som anländer i nattens mörker, om insekternas kamp att snabbt finna en bra plats i älgarnas lämningar. Hittills okänd kunskap, garanterade läsöverraskningar!

En lång historia
I Sverige finns spår av älg sedan flera tusen år tillbaka. Benfynd från stenåldersboplatser, hällristningar och hällmålningar vittnar om att uroxar, storhjortar och älgar fanns i södra Sverige redan i början av den så kallade boreala tiden, 8100–6900 f.Kr. I norra Sverige fanns samtidigt älg, ren och björn.
Under stenåldern fanns älgen också på många platser söderut i Europa.
Under järnåldern och den äldre medeltiden minskade dock älgstammarna, särskilt i de västra och södra delarna av Europa. Älgen drevs norrut, förmodligen av klimat- och födoskäl.
Från till exempelvis Tyskland försvann älgen redan på 1100-talet, medan den levde kvar i andra delar av Centraleuropa intill 1700-talet.
Möjligen var Gaius Julius Caesar den som först berättade om älgen, alces, i sin skrift om de galliska krigen, 50 år f. Kr. Kanske var Caesar också upphovet till en seglivad fabel, som levde i Sverige en bit in på 1900-talet. Till älgens folklore hör nämligen tron att älgar har stela – eller helt saknar – benleder och därför sover stående, lutade mot träd. Därför preparerades särskilda "sovträd", som delvis var genomsågade. När älgen lutade sig mot ett sådant träd gick stammen av. Älgen föll till marken och kunde inte resa sig igen. Ett lätt byte att döda.
1351 förbjöds älgjakt i Sverige. Under en period på flera hundra år fick bara kungen och hans hov jaga hjortdjur.
Med Gustav Vasa och han söner fick älgen på 1500-talet kunglig status.
1789 gav Gustav III alla jordägare rätt att fälla villebråd på egen mark. Den lagen gäller i princip än i dag. Resultatet: älgen var nära utrotning! I mitten på 1800-talet fanns nästan inte en älg i södra Sverige. Men under 1800- och 1900-talen återhämtade sig älgstammen tack vare regleringar och att vargarna nästan utrotades.
I boken "Älskade älgar!" finns dramatiska historier om älgarnas långa historia i verklighet och i skrönor.

Älgar i trafiken
I trafiken är människan och älgen ofta en katastrofal kombination. Plötsligt dyker en älg upp framför vindrutan. På några sekunder förvandlas änglamarken intill vägen till en kaotisk plats med ond bråd död. I bästa fall kommer du undan med plåtskador för några tusenlappar.
Risken för trafikolyckor med älgar är störst på våren då korna stöter bort sina fjolårskalvar och under hösten då tjurarna brunstar (och jägare och bärplockare rör sig i markerna). Snörika vintrar söker sig älgarna gärna upp på plogade vägar. Ofta följs en älg av flera, kanske av sina egna kalvar.
Risken att kollidera med en älg är störst i älgtäta, glesbebyggda trakter med begränsad trafik på bra vägar, som lockar till höga farter. Skymning, natt och gryning är dygnets farligaste tid i trafiken.
I Sverige dödas årligen cirka 700 personer i trafiken. Av dessa dör mellan 10 och 15 i älgolyckor. I boken "Älskade älgar!" kan du läsa mera om älgar i trafiken. Om försök att mota bort älgar med vargurin och dramatiska rapporter om älgar som försöker fly till Danmark. Här avslöjas också historien om den taxbenta älgen, den sanna bakgrunden till älgvarningsmärket, Sveriges mest kända älgsymbol.

Älgjakten
För många är älgjakten årets höjdpunkt, en viktigare angelägenhet än både julafton och midsommar. Älgjägare missar både bröllopsdagar och jämna födelsedagar om dessa råkar infinna sig under årets verkliga höjdpunkt, semesterveckan i älgskogen.
Trots att den svenska allemansrätten ger alla tillgång att besöka skogar och allmänna marker är det tillrådligt att hålla sig undan höstjakten. Den börjar första måndagen i september i norra Sverige och fortsätter i södra Sverige i mitten på oktober, strax efter det att brunsten avslutas.
Fler än hundratusen jägare ger sig under dessa höstveckor ut för att om möjligt – med ett eller ett par välriktade skott – fälla Skogens Konung. Varje år skjuts omkring 100 000 älgar.
I Sverige finns 290 000 älgjägare, av dessa är cirka 200 000 organiserade i Svenska Jägareförbundet.
För att jaga älg i Sverige krävs tillgång till jaktmark. Jakträtten tillhör (sedan Gustav III:s tid) markägaren, som kan sälja eller arrendera ut andelar i jakten till den som har avlagd jägarexamen och som har erlagt viltvårdsavgift (jaktkort, för närvarande 200 kr/år).
Allt flera jaktlag kräver dessutom årliga skjutprov, älgskytteprov på älgskyttebana. Vid älgjakt används enbart kulvapen, så kallade studsare, numera nästan alltid försedda med kikarsikten.
Länsstyrelserna fastställer viltvårdsområden, jakttider och årlig tilldelning av antalet älgar. Polisen ansvarar för att jakten sker under kontrollerade och värdiga former.
Men så har det inte alltid varit. Tavlor, gamla böcker och historiebeskrivningar vittnar om att jaktmetoderna var betydligt grymmare förr.
I boken "Älskade älgar!" finns mera om älgjakten: om vad som driver jägarna att jaga älg , om olika jaktformer, älghundar, jägarexamen.. Stort bildreportage om fantastiska älgjakttorn.

Skinn och mode
Älghud är högsta mode. Älghuden är en värdefull råvara och dess unika egenskaper, mjukt och följsamt men samtidigt slitstarkt, medger breda användningsområden. Alltifrån finstämt klädmode till "grövre" arbeten. Men innan skinnet blir till en dekolterad klänning, ett par mockasiner, tyska Lederhosen eller rattbeklädnad i exklusiva segelbåtar är processen omfattande. Älghuden är en ypperlig råvara för tillverkning av många sorters lädertyper. Men från obearbetad hud i skogen till färdigt läder är vägen lång och det är viktigt att hanteringen sker på rätt sätt.
Redan under jakten finns flera faktorer att ta hänsyn till. Ju färre skott som skjuts, desto färre hål i älghuden, är ett tänkvärt motto.
I boken "Älskade älgar!" finns mer att läsa om hur skinn används – i fåtöljer, kokkärl, väskor, mockasiner, proteser, bilar, vapenremmar, uniformsjackor och urringade klänningar. Porrindustrin har sina egna användningsområden för älgskinn!

Mat och dryck
Alla maträtter som kan tillagas med ko som grund kan likväl göras med älg. Köttet har en lätt vild smak. I älgjägarkretsar produceras årligen tio miljoner kilo kött.
Övervägande delen försvinner direkt ner i jägarnas egna frysboxar. Många ovetenskapliga studier pekar på att älgköttet – som regel – inte omfattas av några större kulinariska kullerbyttor. Det är mest traditionella rätter kommer till på jägarhemmens spisar; köttbullar, skav, stek och grytor.
Skinkan, har de flesta lärt sig, kan stekas djupfryst och långsamt i ugn till så kallad tjälknöl. Men det finns – massor – med intressanta recept med älg som råvara.
I boken "Älskade älgar!" finns mer att hämta om älg i maten. Spännande recept på bland annat mule i gelé av matprofessor Gert Klötzke och den svenska gastronomins nestor Tore Wretmans gryta med blod och brännvin. Läs också om hur älgbilder fastnar på vin-och spritflaskor.

Älgar i namnet
2 527 personer i Sverige har namn som börjar med Elg- (SCB, i oktober 2003).
De heter Elg, Elgström, Elgh, Elgstrand, Elgan, Elggren, Elgebrant, Elga, Elghorn, Elghag, Elghagen, Elgham, Elghoz, Elgharib, Elghadi, Elghuvud, Elgher och Elgcrona.
Ä lgen har genom åren lockat flera svenska Pettersson och Johansson till namnbyte. Just nu finns älgen i 16 kombinationer i telefonkatalogen, vad gäller familjenamn.
185 personer har efternamn som börjar med Älg-. De heter Älgamo, Älgbrant, Älgdal, Älgebrink, Älgefält, Älgekrans, Älgemon, Älgenäs, Älgestig, Älgevik, Älglid, Älgmyr, Älgne, Älgsjöö, Älgsmark och Älgå.
Men Katarina i Bollnäs (är ensam om att heta Älg kort och gott. Även Hilbert i Lund heter bara Älg rakt av, men med honom är det lite speciellt.
I boken "Älskade älgar!" kan du läsa mer om älgnamn på byar, berg, sjöar, företag, apotek, och krogar.

Souvenirer
Starkast bland svenska symboler är i dag våra älskade älgar. Dalahästens berömdhet är i dalande, hockeylandslaget Tre Kronor kan man inte lite på och Björn Borg har lagt av. Återstår älgen. Följdriktigt är Skogens Konung rikligt förekommande som souvenir. Om det funnits en souvenirliga hade älgen toppat. Varje seriöst turistanpassad butik säljer älgsouvenirer. Dessa älgar pussas, parar sig, äter, hoppar och rapar utan att blygas… ofta är de iklädda blågula halsdukar för att göra sig gemensamma med den svenska flaggan. Många är extremt fula, men det finns också vackra älgsouvenirer. En del är osedligt vulgära, andra har givits former som med rätta för dem in under begreppet konsthantverk.
Älgsouvenirmarknaden är mycket stor och omsätter ett okänt antal svarta och vita miljoner. Marknaden förses med tusentals produkter, från hundratals leverantörer och tillverkare. Några är små med enstaka produkter i repertoaren, inte sällan hemsnickrade i den svenska glesbygden. Andra föremål kommer in till Sverige i stora serier, producerade i asiatiska lågkostnadsfabriker. I boken "Älskade älgar!" kan du titta på både fula och fina älgsouvenirer.

Lite ditt och datt om älgar
Hos älgarna är det bara hanarna som har horn och används hanar emellan när de ska slåss om honorna. Hornen fälls varje år.

För att locka till sig en hona, gräver hanen en grop som den kissar i. Han lockar också på henne med ett nasalt, gnälligt läte. I gropen vältrar sig sedan både honan och hanen så att impregneras med urindoften.

För att ta reda på hur gammal en älg är kan man kika på tändernas årsringar.

De tycker mycket om näckrosor och kan utan problem simma och även dyka ner till 6 meters djup.

En älg har fyra magar och idisslar, precis som en ko. För att kunna smälta maten, producerar en älg ungefär 50 liter saliv under ett dygn.

En romare - historieskrivaren Tacitus- trodde att älgen saknade leder och därför stod mot ett träd när den skulle sova. Sågade man ner trädet, skulle älgen fara omkull och man kunde sedan enkelt fånga den.

Karl den XI som levde på 1600-talet provade att ha ett kavalleri med älgar i stället för hästar. Det gick inget vidare eftersom de inte tyckte om folksamlingar och inte tålde skott eller slammer.

På 1700-talet var älgar väldigt sällsynta. Carl von Linné, den kände botanikern som reste runt mycket i Sverige för att katalogisera växter, fick under sitt liv bara se en älg. Den var tam dessutom och fanns hos borgmästaren i Vänerborg.

I Sibirien finns älgfarmer. De används som dragdjur och mjölkas som vi gör med kor. Älgmjölk är tio gånger fetare än komjölk.

jordan 3lab5 sport blue 3s nike kd vii beats by dre outlet cheap air jordans louis vuitton outlet jordan 3lab5 louis vuitton outlet retro jordans for sale louis vuitton outlet Louis Vuitton Outlet louis vuitton outlet louis vuitton outlet lebron 12 louis vuitton outlet louis vuitton outlet louis vuitton outlet louis vuitton outlet retro jordans for sale concord 11s